Vad innebär det nya brottet?
Syftet med förslaget är att motverka efterfrågan på tjänster som utförs genom människohandel och människoexploatering.
Straffansvar kan aktualiseras för den som nyttjar en tjänst som utförs till följd av sådan exploatering. Straffet föreslås vara fängelse i högst fyra år och även försök föreslås bli straffbart.
För straffansvar krävs uppsåt. Det innebär att det inte är tillräckligt att en person borde ha förstått att något inte stod rätt till. Bedömningen av vad personen faktiskt insåg kommer dock att kunna påverkas av omständigheterna i det enskilda fallet.
Vad innebär förslaget för vanliga konsumenter?
Det nya brottet kan även träffa en vanlig kund som köper en tjänst.
I propositionen nämns exempelvis situationer där en arbetstagare visar tecken på rädsla eller fysiska skador, en mekaniker har sin sovplats i verkstaden eller en person på en nagelsalong arbetar utan tillräcklig skyddsutrustning. Även ett uppseendeväckande lågt pris kan vara en omständighet som får betydelse.
Sådana varningssignaler innebär inte i sig att kunden begår ett brott. Däremot kan de få betydelse för bedömningen av vad kunden kände till eller insåg.
Förslaget innebär alltså inte någon generell skyldighet för konsumenter att utreda arbetsförhållandena bakom varje tjänst de köper. Men den som inser att en tjänst utförs till följd av människohandel eller människoexploatering och ändå nyttjar tjänsten kan riskera straffansvar.
Vad innebär förslaget för företag?
Även företag bör uppmärksamma den nya regleringen.
Företag som köper in tjänster från exempelvis underentreprenörer och bemannings- eller serviceföretag kan behöva vara särskilt vaksamma på förhållandena längre ned i leverantörskedjan.
Propositionen behandlar också möjligheten till företagsbot när brottet begås i näringsverksamhet. Det innebär att frågan om exploaterad arbetskraft inte enbart är en arbetsrättslig eller etisk fråga utan i vissa situationer även kan få straffrättsliga konsekvenser.
När föreslås lagen börja gälla?
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2027. Propositionen är dock ett lagförslag och måste behandlas av riksdagen innan de nya reglerna kan träda i kraft.
Förslaget innebär en viktig förändring genom att straffansvaret inte bara riktas mot den som exploaterar människor. Även den som medvetet nyttjar en tjänst som utförs till följd av exploateringen kan omfattas.
