Reglerna om testamente behöver moderniseras
Ärvdabalken trädde i kraft 1959 och flera av bestämmelserna har ännu äldre ursprung. Sedan dess har både samhället och familjebildningen förändrats.
Digitala underskrifter och elektronisk myndighetskontakt är i dag en naturlig del av vardagen. Samtidigt lever många som sambor under lång tid, ofta med gemensamma barn eller barn från tidigare relationer.
Det var mot denna bakgrund som regeringen tillsatte Utredningen om en arvs- och testamentsrätt i tiden. Uppdraget var att anpassa reglerna om arv och testamente till den digitala och ekonomiska samhällsutvecklingen och till hur människor bildar familj i dag. Syftet var att skapa en modern, tydlig och trygg arvs- och testamentsrätt.
Ett testamente måste också komma fram
Ett grundläggande problem med dagens regler är att ett korrekt upprättat testamente ändå kan få begränsad betydelse i praktiken om ingen känner till att det finns.
Testamenten kan förvaras hemma, i bankfack eller hos någon annan och riskerar att förkomma eller aldrig upptäckas efter dödsfallet.
SOU 2025:91 föreslår därför ett frivilligt testamentsregister hos Skatteverket. Huvudförslaget bygger på att en bestyrkt kopia av ett fysiskt testamente registreras och kan förvaras digitalt.
Utredningen bedömer att digital förvaring kan ge ett bättre skydd mot exempelvis brand och inbrott och öka tryggheten för testator genom att minska risken för att den sista viljan aldrig blir känd.
För oss är detta en av reformens viktigaste delar. Den som har tagit ställning till hur kvarlåtenskapen ska fördelas bör också kunna känna en rimlig trygghet i att testamentet faktiskt kommer fram.
Samtidigt måste ett testamentsregister omgärdas av mycket höga krav på sekretess och informationssäkerhet. Utredningen uppmärksammar själv att digital förvaring innebär en risk för bland annat dataintrång, även om den samlade bedömningen är att fördelarna överväger.
Digitalt testamente – med bibehållen rättssäkerhet
SOU 2025:91 föreslår också att det ska bli möjligt att upprätta digitala testamenten.
Det innebär inte att formkraven försvinner. Ett e-testamente ska fortfarande upprättas med två vittnen. Testatorn ska i vittnenas samtidiga närvaro skriva under eller vidkänna sin underskrift, och både testatorn och vittnena ska använda avancerade elektroniska underskrifter.
Testamentet ska dessutom upprättas i det särskilda system som Skatteverket tillhandahåller och registreras i testamentsregistret för att få rättslig verkan. Registreringen blir alltså ett särskilt formkrav för just e-testamenten.
Det tycker vi är en rimlig utveckling. Rättssäkerheten måste vara hög, men den kräver inte nödvändigtvis papper.
Tydligare uppgifter om testamentsvittnen
Testamentsvittnen kan få stor betydelse om ett testamente ifrågasätts långt efter att det upprättades. Ett praktiskt problem är att vittnen ibland är svåra att identifiera i efterhand.
Utredningen föreslår därför tydligare regler om vilka uppgifter vittnena bör lämna, bland annat ett namnförtydligande och uppgifter som gör det möjligt att identifiera dem senare.
Det är dock viktigt att skilja detta från själva formkraven för ett giltigt testamente. Utredningen föreslår uttryckligen inte att avsaknad av sådana uppgifter i sig ska göra testamentet ogiltigt. I stället kopplas frågan närmare till möjligheten att få bevislättnad om testamentets giltighet senare ifrågasätts.
Sambo och arv – dagens regler kan få hårda konsekvenser
En fråga som många missförstår är att sambor inte ärver varandra enligt lag.
Det kan få stora konsekvenser när sambor har gemensamma barn. Till skillnad från gemensamma barn till gifta föräldrar kan barn till sambor få ut sitt arv redan när den första föräldern avlider. Även om samborna har skrivit testamente kan barnen enligt dagens regler begära jämkning för att få ut sin laglott.
Konsekvensen kan bli att den efterlevande sambon behöver sälja den gemensamma bostaden eller bohaget för att kunna tillgodose barnens rätt till laglott.
SOU 2025:91 föreslår därför ett starkare skydd för efterlevande sambor. Utredningen föreslår inte att sambor automatiskt ska börja ärva varandra. I stället ska sambor ges större möjlighet att genom testamente skapa ett skydd som i vissa avseenden liknar det som gäller för makar.
Gemensamma barn ska kunna få efterarv
En viktig del av förslaget gäller sambor med gemensamma barn.
Genom testamente ska den först avlidna sambon kunna låta den efterlevande sambon få kvarlåtenskapen framför de gemensamma bröstarvingarna. Barnens arvsrätt försvinner inte, men omvandlas till en rätt till efterarv efter den först avlidna föräldern när den efterlevande sambon senare avlider.
Förslaget innebär dessutom att ett testamentariskt förordnande till förmån för den efterlevande sambon ska gå före de gemensamma barnens rätt att omedelbart få ut laglotten. Om ett gemensamt barn begär jämkning får barnet alltså inte ut laglotten direkt, utan får i stället vänta till den efterlevande sambons död.
Särkullbarn omfattas däremot inte av denna begränsning. De ska även fortsättningsvis kunna få ut sin laglott redan vid den egna förälderns död.
Det är enligt vår mening ett viktigt steg mot regler som bättre speglar hur många familjer faktiskt lever i dag.
Allvarliga brott och rätten till laglott
Utredningen behandlar även situationer där en bröstarvinge har utsatt arvlåtaren för mycket allvarlig brottslighet.
SOU 2025:91 föreslår att en bröstarvinge under särskilda förutsättningar ska kunna förlora rätten att få ut sin laglott.
Det krävs enligt förslaget bland annat att bröstarvingen genom en lagakraftvunnen dom har dömts för ett uppsåtligt brott som inneburit en allvarlig kränkning av arvlåtarens person och där det vid gärningstillfället inte var föreskrivet ett lindrigare straff än ett års fängelse. Även försök, förberedelse och stämpling till sådana brott omfattas.
Det handlar alltså inte om något generellt avskaffande av laglotten, utan om särskilt allvarliga situationer.
Nödtestamente via sms, e-post eller inspelning
Även reglerna om nödtestamente föreslås moderniseras.
Utredningen vill göra det möjligt att i en nödsituation använda fler former än i dag. Det kan exempelvis handla om sms, e-postmeddelanden samt ljud- eller bildupptagningar, under förutsättning att övriga krav för ett nödtestamente är uppfyllda.
Det gäller alltså just nödsituationer. Förslaget innebär inte att ett vanligt testamente generellt ska kunna upprättas genom ett sms eller ett e-postmeddelande.
Vad händer med SOU 2025:91?
Utredningen föreslog att lagändringarna skulle träda i kraft den 1 januari 2027. Datumet anges uttryckligen i författningsförslagen.
Det är dock viktigt att skilja mellan ett förslag från en statlig utredning och beslutad lag.
SOU 2025:91 har remissbehandlats. Någon publicerad lagrådsremiss eller proposition har däremot ännu inte presenterats. Det betyder att den 1 januari 2027 är utredningens föreslagna ikraftträdandedatum, inte ett beslutat datum.
Till dess att riksdagen beslutar om ny lag gäller dagens regler.
Vår förhoppning till nästa regering
Vi anser att arbetet med SOU 2025:91 bör prioriteras av nästa regering.
Det finns flera konkreta problem i dagens system. Testamenten kan försvinna eller aldrig upptäckas. Sambor kan ha ett betydligt svagare arvsrättsligt skydd än de tror. Vittnen kan vara svåra att identifiera när ett gammalt testamente ifrågasätts, och dagens regler är inte fullt anpassade till ett digitaliserat samhälle.
Vi hoppas därför särskilt att arbetet går vidare med ett säkert och frivilligt testamentsregister, möjlighet till digitala testamenten, tydligare regler kring testamentsvittnen, modernare regler om nödtestamente och ett starkare skydd för efterlevande sambor.
Målet bör vara en arvs- och testamentsrätt som är både modern och rättssäker – och där den enskildes sista vilja får så stort genomslag som möjligt.
Att skriva testamente är fortfarande viktigt
Oavsett vad som händer med SOU 2025:91 gäller dagens regler till dess att ny lagstiftning faktiskt träder i kraft.
Det finns därför ingen anledning att vänta med att skriva eller se över ett testamente om behovet redan finns.
Ett testamente är särskilt viktigt för den som är sambo, har särkullbarn, lever i en ombildad familj eller vill att någon utanför den vanliga arvsordningen ska ärva.
Ett genomtänkt och korrekt upprättat testamente skapar tydlighet och ökar möjligheten för den egna viljan att respekteras.
