Vad är ett testamente?
Ett testamente är ett juridiskt dokument där en person bestämmer hur den egna kvarlåtenskapen ska fördelas efter dödsfallet.
Den som skriver testamentet har stor frihet att bestämma vem som ska ärva. Samtidigt finns det viktiga begränsningar i lagen. Har den avlidne barn – så kallade bröstarvingar – har de ett lagstadgat skydd genom reglerna om laglott. Det innebär att barn inte helt kan göras arvslösa genom ett testamente.
Vad innebär klander av testamente?
Att klandra ett testamente innebär att en arvinge väcker talan i tingsrätten och begär att testamentet ska förklaras ogiltigt, helt eller delvis.
Det är viktigt att förstå att klander inte handlar om att man tycker att testamentet känns orättvist. Det krävs att det finns en juridisk grund för att testamentet ska kunna ogiltigförklaras.
När kan ett testamente klandras?
Ett testamente kan bland annat klandras om:
- testamentet inte uppfyller lagens formkrav
- testatorn inte hade rättslig förmåga att upprätta testamentet
- testamentet har tillkommit genom tvång, hot eller otillbörlig påverkan
- testatorn led av en allvarlig psykisk störning när testamentet skrevs
- testamentet är förfalskat eller på annat sätt ogiltigt.
Domstolen gör alltid en individuell bedömning utifrån den bevisning som finns.
Exempel på när ett testamente kan vara ogiltigt
Föreställ dig att en äldre person lider av långt framskriden demens och under den tiden skriver ett nytt testamente där ett av barnen får hela arvet.
Om det går att visa att personen saknade förmåga att förstå innebörden av testamentet när det skrevs kan testamentet helt eller delvis förklaras ogiltigt.
Ett annat exempel är om någon har pressat eller hotat testatorn att skriva ett visst testamente.
Vem får klandra ett testamente?
Det är endast den som påverkas av testamentet och som har rätt att föra talan enligt lagen som kan klandra testamentet.
Ofta handlar det om:
- legala arvingar
- bröstarvingar
- personer som skulle ha ärvt om testamentet inte funnits.
Hur lång tid har man på sig?
Det finns en mycket viktig tidsfrist.
Ett testamente ska först delges arvingen genom att denne får en bestyrkt kopia.
Från den dagen börjar en tidsfrist på sex månader att löpa.
Om ingen klandertalan väcks inom sex månader får testamentet normalt laga kraft och kan därefter inte angripas på den grunden.
Vad är laglott?
Laglott är den del av arvet som ett barn alltid har rätt till enligt svensk lag.
Den motsvarar hälften av arvslotten.
Arvslott är den del barnet skulle ha fått om det inte fanns något testamente.
Exempel
En person har två barn.
Kvarlåtenskapen uppgår till 2 000 000 kronor.
Utan testamente skulle varje barn få:
- 1 000 000 kronor (arvslott)
Laglotten blir då:
Den andra halvan av arvet får testatorn i princip testamentera till vem som helst.
Vad är laglottsjämkning?
Här blir många förvirrade.
Laglottsjämkning är inte samma sak som klander av testamente.
När en bröstarvinge begär laglottsjämkning säger personen egentligen inte att testamentet är ogiltigt.
I stället accepterar arvingen att testamentet finns men kräver att få ut den del av arvet som lagen garanterar – laglotten.
Exempel på laglottsjämkning
Anna har två barn.
I sitt testamente skriver hon att hela hennes kvarlåtenskap ska gå till en nära vän.
Barnen behöver då inte försöka ogiltigförklara testamentet.
De kan i stället begära jämkning av testamentet och kräva ut sina laglotter.
Vännen får då endast den del av arvet som återstår efter att laglotterna betalats ut.
Hur begär man laglottsjämkning?
Bröstarvingen måste agera inom sex månader från det att testamentet delgavs.
Jämkning kan ske genom att laglottsanspråket framförs till testamentstagaren eller genom talan i domstol om parterna inte kommer överens. Väntar man längre än sex månader går rätten till laglotten normalt förlorad.
Måste man alltid gå till domstol?
Nej.
Många tvister löses genom förhandling mellan dödsbodelägarna.
Om parterna inte kan komma överens kan frågan behöva avgöras av tingsrätten.
Det här är viktigt att komma ihåg
Att förstå skillnaden mellan klander av testamente och laglottsjämkning är avgörande när ett testamente påverkar arvsfördelningen.
Klander används när testamentet anses vara juridiskt ogiltigt. Laglottsjämkning används när ett giltigt testamente inskränker en bröstarvinges rätt till laglotten.
Eftersom båda åtgärderna omfattas av en sexmånadersfrist efter att testamentet har delgetts är det viktigt att agera i tid. Är du osäker på vilka rättigheter du har kan det vara klokt att kontakta en jurist med inriktning på arvsrätt.
