Ekonomiskt våld i nära relationer – den dolda maktutövningen som nu ska kriminaliserasEkonomiskt våld är en av de mest osynliga formerna av våld i nära relationer – men också en av de mest förlamande. Genom att kontrollera pengar, skapa skulder eller begränsa vardagliga inköp kan en förövare utöva total makt utan att någonsin lyfta en hand.
Trots att var femte kvinna i Sverige uppger att de blivit utsatta för ekonomisk kontroll saknas fortfarande ett tydligt lagrum som kriminaliserar denna form av våld. Nu växer kraven på att Sverige – i likhet med flera andra europeiska länder – inför en särskild lag mot ekonomiskt våld.
I denna artikel förklarar vi:
Vad ekonomiskt våld är
Hur det drabbar den utsatta – både känslomässigt och juridiskt
Vilka lagändringar som är på gång
Ekonomiskt våld i nära relationer innebär att en person medvetet begränsar sin partners ekonomiska frihet för att skapa beroende och kontroll. Det kan vara subtilt eller öppet, men syftet är alltid att göra den utsatta ofri.
Exempel på ekonomiskt våld:
Att hindra partnern från att arbeta eller studera
Att beslagta lön, bidrag eller andra inkomster
Att tvinga någon att ta lån eller stå på abonnemang
Att kontrollera inköp via bankID, kontoutdrag eller gemensamma konton
Att vägra betala gemensamma kostnader eller använda ekonomin som bestraffning
Till skillnad från fysisk misshandel syns det inte på utsidan – men skadorna kan bli livslånga. Många stannar kvar i relationen inte av kärlek, utan av ren ekonomisk nöd.
Konsekvenserna är både psykiska och praktiska. Många beskriver en vardag präglad av skam, stress och ständig oro. Självkänslan bryts ner när man ständigt får höra att man “inte kan ta ansvar” eller “är dålig med pengar”. Till slut känns det omöjligt att fatta egna beslut.
Ekonomiskt våld lämnar också djupa spår efter att relationen avslutats. Den utsatta kan stå:
Med skulder i sitt eget namn
Med betalningsanmärkningar som hindrar henne från att hyra bostad eller teckna telefonabonnemang
Utan sparande, trots många års arbete
I värsta fall tvingas hon tillbaka till förövaren – inte för att hon vill, utan för att hon inte har råd att leva självständigt.
Statistiken visar att problemet är långt ifrån marginellt:
Var fjärde kvinna i Sverige har någon gång blivit ekonomiskt kontrollerad av en partner (Jämställdhetsmyndigheten).
Över 80 % av kvinnor som utsatts för fysiskt våld uppger att de även blivit ekonomiskt utsatta.
Enligt Riksrevisionens rapport 2025:6 saknar många kommuner rutiner för att identifiera ekonomiskt våld inom socialtjänst och Kronofogden.
Ekonomiska beslut i en relation ses ofta som “gemensamma”, även när de i själva verket är tvingande.
Många skäms över sin ekonomiska situation och tvekar att anmäla.
Eftersom lån och abonnemang ofta står i offrets eget namn saknas tydlig juridisk bevisning.
Resultatet blir att ekonomiskt våld faller mellan stolarna i rättssystemet – trots att det är en central del i mönstret av våld i nära relationer.
Det finns än så länge inget eget brott som uttryckligen kriminaliserar ekonomisk kontroll inom parrelationer. Istället försöker rättsväsendet tillämpa befintliga lagrum som:
Olaga tvång
Ofredande
Bedrägeri
Grov fridskränkning
Men dessa är inte anpassade för de subtila och långsiktiga mönster som kännetecknar ekonomiskt våld. Många ärenden avskrivs därför innan de ens prövas.
Ja. Det finns ett växande politiskt stöd för att införa ett eget brott mot ekonomiskt våld.
Bland annat föreslår Motion 2021/22:1657 följande:
Länder som Norge, Spanien och Storbritannien har redan infört liknande lagstiftning. Sverige ligger efter – men frågan är nu under utredning.
Ekonomiskt våld är inte en privat angelägenhet. Det är ett demokratiskt problem. När en person fråntas sin ekonomiska frihet fråntas hon även möjligheten att fatta egna beslut, lämna en destruktiv relation och bygga en trygg framtid.
För att bekämpa ekonomiskt våld krävs två saker:
Tills dess måste vi fortsätta prata om det – och påminna den som drabbas:
Det är inte ditt fel. Du är inte ensam. Och det finns hjälp att få.
